Glad påsk önskar vi på Teater Tofta!
Under de närmaste veckorna kommer vi här att presentera våra medarbetare i sommarens produktion, och så här på självaste påskafton passar vi på att börja med regissören för det hele. Det är alltid roligt att utöka Teater Tofta-familjen, och först ut är fantastiske Bengt Larsson Heppling som i sommar alltså står vid rodret hos människorna i solen. Bengt är en regissör med ett femtiotal regisserade föreställningar i bagaget, och dessutom en mängd författade pjäser, filmer, chefsuppdrag, föreläsningar och mycket mer. Vi ser verkligen fram emot sommaren med honom.
Varmt välkommen till Teater Tofta Bengt!
om relationen till Teater Tofta…
Jag har sett föreställningar på Teater Tofta och tyckt mycket om dem. Gillar framför allt den oerhörda närheten till publiken.
om att jobba med Gardell…
Nu kommer vi ju inte att jobba med Gardell, utan med hans text. 😉 Pjäsen är mycket välskriven, den rör sig både på ett konkret, vardagligt plan och på ett metafysiskt. Sen har den framför allt tydliga, starka karaktärer, som det ska bli mycket intressant att utforska tillsammans med ensemblen.
om rollen…
Jag ser regissörens arbete mycket som en forskningsledares. Det gäller att ge skådespelarna bästa möjliga förutsättningar att tillsammans med mig undersöka det som pjäsen förmedlar. Det handlar om relationer, situationer och existentiella spörsmål.
om sommaren…
Mest ser jag fram emot det ögonblick då vår föreställning möter sin publik. I bästa fall kommer vi in i en gemensam andning, där i det täta rummet.
om livet utanför Teater Tofta…
Jag är gift med Lena, vi har tre vuxna barn och två barnbarn. Bor i Stockholm. Frilansar som regissör, skriver manus, gör uppdragsfilm och föreläser då och då.
om livet utanför teatern…
Jag tycker mycket om att läsa, och att skriva helt för egen del. Jag lyssnar mycket på musik, umgås gärna med vänner och familj, helst över god mat, rött vin och viktiga samtal. Jag reser gärna till London eller Frankrike, och tycker om att röra på mig. En gång i tiden var jag en riktigt hyfsad löpare, men nu är knäna lite slitna, tyvärr.
om det modigaste han gjort…
Det modigaste jag gjort, är nog att ha skaffat barn. Jag menar, det är ju förhållandevis lätt att göra… men samtidigt är det att kasta sig ut i det totalt okända. Vem kommer detta barn att bli? Och hur ska jag skydda henne från all världens faror? Ansvaret är helt och hållet mitt, åtagandet är livslångt och det kallas kärlek. Alla som älskat vet att kärlek är att just kasta sig ut, att aldrig ha garantier för vad som kommer att hända, men att ändå inte kunna stå emot. Kärlek kan inte definieras, det kan bara praktiseras.
Ja, vi ser verkligen fram emot att möta sommaren med dig Bengt!
Kommentera