av Henrik Ibsen 
i regi av Göran Parkrud
Hur skall vi leva i våra kärleksrelationer? En fråga som varken Ibsen eller vi har svar på. Men nu som då gör vi som andra gjort före oss. Bygger dockhem. Idag visar vi upp vackra hem och glada barn på sociala medier, bilder av lyckade, lyckliga människor. Vi jagar framgång i karriärer och bostäder till fantasipriser. Men när stressen, tristessen och ångesten kommer krypande och när våra könsroller håller oss i ett järngrepp, vad gör vi då? Skall vi vara kvar för barnens, familjens eller konventionens skull, eller skall vi lämna det kärlekslösa och söka efter något annat?
Dessa frågor brottas Nora i Ett dockhem med. Hon väntar på att ”det mest vidunderliga” ska ske. Det som förändrar relationen, det som skapar den totala tillfredsställelsen. Hon och hennes man försöker få ihop det, förväntningarna på varandra och de egna behoven. Frihet, trygghet, romantiska drömmar och vardag, vad väger tyngst? De patriarkala strukturerna försvårar mötet mellan två människor som måhända älskat varandra.
Medverkande
Susanna Helldén – Nora
Johan Ehn – Torvald Helmer
Lisa Parkrud – Fru Linde
Mattias Palm – Doktor Rank
Alexander Öhrstrand – Krokstad
Erika von Weissenberg – Scenografi och kostym
Anna-Karin Cameron – Kostymassistent
Fredrik Glahns – Ljussättare
Ida Gustafson – Teknik
Agnes Parkrud – Sufflös och produktionsassistent
Anders Wennerström – Grafisk form
Karin Wildheim – Affischfoto
Viktor Parkrud – Foto och video
Ett Dockhem spelades 4 juli–15 augusti 2015 i Magasinet på Tofta Herrgård
NÅGRA ORD FRÅN PUBLIKEN
Stort tack för kvällens fantastiska föreställning!! Rörd, berörd och upprörd – denna kommer jag bära med mig länge. Tack!
Tack för en fantastisk föreställning! Underhållande, gripande och strålande skådespeleri. Och förstås regi!
En imponerande föreställning på alla sätt! En magisk kväll helt enkelt!
Dockhem, på Tofta, var en av sommarens absoluta höjdpunkter!
NÅGRA ORD FRÅN RECENSENTERNA
Tomas Forser, GP – Teater Toftas starka, skarpa och samtidigt mycket underhållande föreställning gör Ibsens text rättvisa.
Susanna Helldén som Nora har den här gången fulländat sitt spel. Ja, jag vågar påstå det. Hon visar nu ett imponerande register. Redan från början av stycket visar Helldén med små medel och skiftningar att rollen som dockhustru skaver. Gradvis skapar hon en tragisk storhet i sitt vägval. Till sist måste hon säga sitt nej: hit men inte längre. Denna Nora är helt enkelt en ung kvinna som försökt göra allt rätt men inte förstått kod och pris.
Denna uppsättning gör en klassiker livs levande. Bättre kan det inte vara. Man skattar och skrattar sig både lycklig och befriad.
Maria Bergh, KP – Att skiljas från Ett Dockhem är att dö en smula.
Foto: Viktor Parkrud